Böcker om trotskismen i Frankrike
Den stora dagstidningen Le Monde avslöjade hösten 2001 en offentlig hemlighet. Statsminstern Lionel Jospin var en tidigare trotskist. Nyheten var naturligtvis avsedd för det kommande presidentvalet. Men i Frankrike höjde färre på ögonbrynen, än vad det skulle ha gjorts i andra länder.
Jospin är ingalunda den enda höga socialdemokratiska politikern som har sitt förflutna i trotskismen. En annan höjdare är Jean-Christophe Cambadélis som i likhet med Jospin kommer från Parti des Travailleurs (PT). Andra ex-trotskister i ledningen för socialdemokratin är Henri Weber och Gerard Filoche som båda kommer från Ligue Communiste Révolutionaire (LCR).
Ur marginalen
Det är comme-il-fout i Paris att vara ex-trotskist. Ett flertal böcker har kommit ut där dagens prominenta talar ut om sitt trotskistiska förflutna. Man talar om “trotskysme culturel” som ett tidigare engagemang, men som fortfarande skulle innebära en kritisk blick på världen och en vilja att förändra den. En bok som blivit känd är redaktionschefen för Le Monde Edwy Plenel Secrets de jeunesse. Paris: Editions Stock, 2001. Hft -250 s. 14,77 euro. Och som passande nog fick litteraturpriset Prix Médecis Essai 2001.
När böcker om trotskismen kom ut i början på året, var det förstås med sikte på presidentvalet senare på våren men även för att trotskismen i mångt och mycket står för den samhällsradikalitet som kommunistpartiet en gång representerade. Något som visade sig i presidentvalets första omgång då trotskisterna fick närmare 11 procent.
En bok som ger en översikt av trotskismen och av dess historia under de år den befann sig i arbetarrörelsens marginal är Daniel Bensaïd Les Trotskysmes, Paris: Presses Universitaires de France, 2002. -125 sid. Hft. 6,17 euro. Man kan gärna läsa den tillsammans med en tidigare bok av Bensaïd. Lionel, qu’as-tu fait de notre victoire? Un an après. Paris: Editions Albin Michel, 1998. -269 sid. Hft. 14,19 euro, där han gör en balansräkning av socialdemokratin efter ett år vid makten. Bensaïd varnar för en kraftig tillbakagång för hela arbetarrörelsen. Det som sen faktiskt hände i president- och riksdagsvalet.
Olivier Besancenot Tout est à nous. Facteur et candidate la LCR à la présidentielle. Paris: Gallimard, 2002. -192 sid. Hft. 13,50 euro är en valbok som är frispråkig och radikal i sin presentation av de trotskistiska ideerna*
Syfte att jaga
En annan bok som figurerat i debatten är Arlette Laguiller Mon communisme toujeurs de camp des travailleurs. Paris: Éditions Plon, 2002. -175 sid. Hft. 14,15 euro. Det är en traditionell valskrift där författarinnan lägger fram vad som är Lutte Ouvrières (LO) syn på de väsentliga samhällsfrågorna. Laguiller säger uttryckligen att LO är de “äkta kommunisterna” och de konsekventa försvararna av arbetarnas intressen.
Trotskismens uppmärksamhet i offentligheten har naturligtvis öppnat marknaden för skrifter om vad rörelsen är för något. Tyvärr är de böcker som söker stilla nyfikenheten allt annat än vederhäftiga. En sådan är Fréderic Chapier Historie de l’extrême gauche trotskiste de 1920 à nos jours. Paris: Éditions 1, 2002. -402 sid. Hft. 20,90 euro. Många av felaktigheterna i boken kommer från Renseignements généraux, den franska säkerhetspolisen, och är av den kvalitet som säpoagenter brukar leverera. Andra fel och rena lögner är hämtade ur den beryktade Kommunismens svarta bok.
Det samma gäller i än större utsträckning Christophe Nick. Les Trotskistes. Paris: Fayard, 2002. -615 sid. Hft. 21,85 euro. Författaren har som sin utgångspunkt att det föreligger en trotskistisk komplott. Det andra han vill överbevisa läsaren om är att trotskismen, leninismen och stalinismen är samma sak och som alltid kommer att leverera en Pol Pot som i Kambodja eller en Ceausescu i Rumänien. För att lyckas med det staplar han den ena osanningen på den andra.
Den tredje boken i denna sorgesamma samling är likadan. Louise-Marie Enoch & Xavier Cheneseau. Les taupes rouges. Les Trotskistes de Lambert au caeur de la République. Paris: Éditions Manitoba, 2002. -220 sid. Hft. 13.30 euro. Fast med ett undantag. Författarna anger i förordet att deras syfte är att jaga trotskister.
Freddy De Pauw
Tidigare publicerad i Uitpers (Bryssel). Översättning Per-Erik Wentus.
* Se recensionen av Patrick Humblet i Internationalen nr 36/02. Obs., att bokens titel och undertitel är omkastade i recensionen. (ö.a.)