Texter om utvecklingen i Finland

Upprop till alla arbetare och arbeterskor. Upprop från Komintern, ur tidskriften "Kommunistiska internationalen" från 1920.

De mördade finska kommunisterna. Ur tidskriften "Kommunistiska internationalen" nr 3 1921.

Finlands Socialistiska Arbetarpartis program. Ur tidskriften "Kommunistiska internationalen" nr 4 1921.

Skärans och hammarens väg, av Arvo Tuominen. Tuominen tillhörde ledningen i finska KP fram till vinterkriget 1939, då han bröt med partiet. Denna 1:a del av hans minnen slutar 1921. Tar upp inbördeskriget, fraktionsstriderna i partiet m m.

På jorden och under jorden, av Arvo Tuominen. Behandlar åren 1921-33. Större delen av dessa år satt den finske kommunistledaren i fängelse, men han blev även sekreterare i finska fackorganisationen (motsv. till LO).

Kremls klockor, av Arvo Tuominen. Denna del av den f.d. finske kommunistledarens minnen är den mest omtalade. Den handlar om åren 1933-38, då författaren var i Sovjetunionen.

Lenin och Finland, av Atos Wirtanen. Finland var en del av Ryssland fram till Oktoberrevolutionen 1917. Därför är det inte förvånande att Lenin visade Finland stort intresse.

Finska vinterkriget 1939-40. I november 1939 gick Sovjetunionen till angrepp mot Finland. Det uttalade målet var gränsjusteringar för att förbättra skyddet av Leningrad.

Militarismens vanvett, av Per-Erik Wentus. Om "Ur tystnaden. Vita fläckar i Finlands närhistoria", en antologi om finska vinterkriget.

Edward Gylling och hans familjs öden i Sovjetunionen/Ryssland, av Per-Erik Wentus. Finlandssvensk kommunist som deltog på röda sidan under finska inbördeskriget. Flyttade till Sovjet där han blev ledande i Sovjetkarelen. Avrättad 1938.

Frivillig soldat från fredens nation, av Johannes Jensen. En studie av spanienfrivilligas och finlandsfrivilligas historiebruk och minne. 

När Finland kuppades in i kriget på nazisternas sida, av Reima Luukkanen. Hur Finland kom med i "fortsättningskriget" i juni 1941.

Finlands två ansikten, av A R Torni. Finlands historia fram till 1943 ur ett vänsterperspektiv.

Finland i krig, av Hilding Hagberg. Utdrag ur boken Röd bok om svart tid om ultranationalistiska ("storfinska") strömningar i Finland i slutet av 1930-talet.

Den finska borgerligheten, Sovjetunionen och SKP 1918-1944. av Pekka Haapakoski. Behandlar huvudsakligen tiden efter inbördeskriget fram till 2:a världskriget.

Finska fortsättningskriget. Slaget vid Tali-Ihantala 1944, av Christer Bergström. Sommaren 1944 rasade det största militära slag som någonsin utspelats i Norden vid två byar på Karelska näset. Här stoppades Röda armén, vilket avgjorde Finlands öde.

Arbetarrörelsen i Finland, av Juhani Paasivirta. Behandlar perioden fram till 1949 utifrån huvudsakligen en socialdemokratisk utgångspunkt.

Finlands kommunistiska parti, av Bengt Matti. Om det finländska kommunistpartiet, med tyngdpunkten på tiden efter Andra världskriget fram till  mitten av 1960-talet.

Från generalstrejk till folkfront. Söndring och samling i Kekkonens tid, av Sigurd Klockare. Finland 1955-1970.

Arbetarrörelsen i Finland 1965-71, av Pertti Hynynen. Artikelsamling (ur tidskriften Zenit).

Nyttiga idioter? – Unga idealister, Lenin och sjuttiotalet, av Camilla Berggren och Marianne Lydén. 1968 inleddes en omfattande ungdomsradikalisering över hela världen. Så även i Finland, där vänsteruppsvinget hade stora likheter med det i omvärlden, men även uppvisade stora skiljaktigheter.

Om finsk fackföreningshistoria, av Pekka Haapakoski. Behandlar den finska fackföreningsrörelsens utveckling 1907-1978.

Kejsarens nya kläder, av Pekka Haapakoski. Om vänsterströmningar i den finska socialdemokratin på 1970-talet.

Vart går MLR? (om maoismen i Finland), av Pekka Haapakoski. I motsats till övriga Norden så var maoismen i Finland en marginell företeelse. Men det fanns maoister organiserade i MLR.

Om Finland (1970-86), av Pekka Haapakoski. Artikelsamling om den finska arbetarrörelsen och dess kamp och problem.

Arbetarrörelsen i Finland, av Pekka Haapakoski. Om den finländska arbetarrörelsen och i synnerhet den finländska kommunismen från mitten av 1960-talet fram till idag (hösten 2012).

”Sista striden det är”… – Balansräkning över taistoismen, av Pekka Haapakoski. Taistoiter kallas de Moskvaorienterade kommunisterna i Finland. I motsats till de svenska motsvarigheterna (gruppen kring tidningen Norrskensflamman) fick de ett avsevärt inflytande.

Arbetarklassens världsåskådning, av Tuure Lehén. Lehén anses som den finska (prosovjetiska) kommunismens främste teoretiker. Denna bok användes allmänt i partiets studiecirklar under 1960- och 1970-talen. En kortfattad biografi över förf. ingår.

'Grannar på skilda vägar' Fascismen i Finland i jämförande svensk belysning, av Lauri Karvonen. Om fascismen i Finland och Sverige.

Vi skola nästan alla dö, av Aino Kuusinen. Författarinnan var hustru till den ledande finländske kommunisten O W Kuusinen och verkade bl a som Komintern-funktionär, men hamnade också i sovjetiskt arbetsläger.

Finlands svängning, av Lily Lynch. Artikel ur Sidecar om Finlands förändrade inställning till NATO, och sedermera medlemskap.

"Vi kunde inte föreslå några trovärdiga alternativ till Nato". Den finske vänsteraktivisten Henrik Jaakkola intervjuas av ukrainaren Oleksandr Kyselov.

Recension av Aino Kuusinens "Vi skola nästan alla dö", av Kenth-Åke Andersson.

Den finländska fascismens historia: Om boken Svart gryning: fascismen i Finland, 1918-44. Recensioner av en viktig nyutkommen bok om fascismen i vårt grannland.

Mot liberalismen för folket, av Kari Salminen. En finsk recension av boken Svart gryning: Fascismen i Finland 1918-44.

Recensioner av Nyttiga idioter? – Unga idealister, Lenin och sjuttiotalet. Boken "Nyttiga idioter?" handlar om "68-vänstern" i Finland som hade många likheter med den i övriga världen, men också unika drag.