Vänsterdilemman

Imperialism, globalisering och internationell solidaritet. Tony Johansson m.fl.  Serie: Vänsterns programfrågor nr 3.Stockholm: Vänsterpartiet, 2002. -78 sid. Hft.*

“Vi är skeptiska till marknadskapitalismen, men har inget trovärdigt eget alternativ” skriver vänsterpartisten Herman Schmid i sitt inlägg inför ett nytt partiprogram 2004.

Tillspetsat kan tyckas, när Vänsterpartiet samtidigt hävdar att “Målet för strategin är ekonomisk demokrati där alla har ett reellt inflytande över produktion och ekonomi och också innehar makten och inflytandet på arbetsplatser och i vardagen. Det förutsätter en förändring av de ägarförhållanden vi har idag” (Vänstern, ägandet & makten - en strategi. Vill du minska klyftan?  Sthlm: Vänsterpartiet, 2002). Men Schmids åsikt utrycker just det dilemma som Vänsterpartiet har inför dagens två stora sociala & ekonomiska frågor; globaliseringen och EUs utveckling.

Inter & nationellt

Bokens sju debattörer kan indelas i två grupper. En grupp som behandlar sitt ämne allmänt och en grupp som söker konkreta svar. Till den första hör Eva Björkman. Hon hävdar en obruten linje hos den amerikanska imperialismen från USAs president Ronald Reagan och republikanernas Santa Fe deklaration (1980) till idag. Birgitta Sevefjord klargör att världens ökade fattigdom i realiteten är fattigdomens feminisering. Aron Etzler resonerar om nationalismen och national­staten. Han varnar för en i praktiken till intet förpliktigande internationalistisk hållning och säger att det är på hemmaplan i nationen som ett alternativ måste uppstå. Han hänvisar till utvecklingen i det brasilianska Porto Alegre. 

Johan Lönnroth presenterar tre vänsterhållningar. Nationalstatsvänstern, västeuropéerna och globalvänstern. Det är hos den sista som Lönnroth ser framtiden. Han ansluter sig till Hardt & Negris syn att imperialismen ersatts av imperiet, eftersom nationsstaten som kapitalistisk bas inte har sin tidigare kraft. Tyvärr för Lönnroths resonemang har Irakkriget (2003), som blottlade de inomimperialistiska motsättningarna, ryckt undan grunden för honom.

Plats i EU

De tre återstående debattörerna försöker ge konkreta svar på vad som borde göras inför globali­seringen och EUs utveckling. Tony Johansson lyfter fram globaliseringens trilemma; motsätt­ningen mellan en självständig penningpolitik, fast växelkurs och fri kapitalrörelse. En stat kan i längden uppfylla högst två av målen. Johansson ansluter sig till den marxistiske ekonomen Robert Went som hävdar att det finns inget determinerat i den globalekonomiska utvecklingen, utan att den grundas på prokapitalistiska politiska beslut. Johansson går även igenom globaliseringens  långa och korta perspektiv.**

Lars Ohly och Herman Schmid har ett gemensamt perspektiv även om de behandlar olika saker. Ohly sätter Sverige in i EUs pågående militarisering. Toppmötet i Köln 1999 beslöt om en EU-militärstyrka, inklusive en gemensam utrikes- och säkerhetspolitikföreträdare (Jevier Solana). Det föregicks av Jugoslavienkriget, som stormakterna drev på. Det är här Ohly lyfter fram motsättningen i EU mellan småstaterna och stormakter såsom Frankrike, Tyskland och Italien. Ohly säger att europeisk säkerhetspolitik bättre kunde uppfyllas av OSSE  

Frånvarande arbetare

Schmid resonerar kring detsamma; småstater kontra stormakter. Han säger att det i praktiken inte är större skillnad mellan EUs överstatlighet och EUs mellanstatliga beslut. Stormaktsintressena slår igenom. Schmid avslutar sitt bidrag med att lyfta fram de ekonomiska intressena, tyvärr som frågor istället för som analys.

Genomgående för Ohly och Schmid är staters ageranden. De inskränker nuets och framtidens aktörer till stater, vilket är lite väl märkligt för ett vänsterparti. För om staters maktpolitik (Sveriges m.fl.) ersätter motsättningen mellan arbete och kapital, då försvinner staternas klass­karaktär. Det syns också på Ohlys och Schmids resonemang, fackföreningarna och via dem arbetarna är borta. De nämner dem inte en gång, trots att det som avgör åt vilket håll globali­seringen och EUs utveckling tenderar, mera kommer att påverkas av fackföreningarnas förmåga att försvara gemene mans intressen dvs upprätthållandet och utökandet av demokratiska fri- och rättigheter, än av balansen mellan småstater och stormakter. 

Det lönar sig således att penetrera Imperialism..., för vad än författarna hävdar, berör de mycket aktuella frågor.  

 Per-Erik Wentus   

* Du får ett gratisexemplar via partiexpeditionen tel 08-654 08 20. Finns även på nätet (http://w1.181.telia.com/  u18100049/), klicka på “Aktuellt från Vänsterpartiet”.

** Se även Tony Johanssons inledning “Bortom hyperglobalism och globaliseringsskepsis” till Robert Wents artikel “Kombinationen av frihandel och fri rörlighet för kapitalet: globalisering sett ur imperialismperspektiv” i: Fronesis (Göteborg), nr 6-7 (nr 2-3/2001) Kapitalism. (http://www.fronesis.nu).