Artiklar/Komintern

Artiklar om Kominterns historia och politik.

Enhetsfrontspolitikens ursprung, av John Riddell. Artikel som går igenom bakgrunden till och diskussionerna kring Kominterns antagande av enhetsfrontspolitiken 1921-1922. 

En ”arbetarregering” som ett steg mot socialismen, av John Riddell. Artikel som diskuterar begreppet "arbetarregering" och hur Komintern använde det under sin första tid. Har ett tydligt samband med enhetsfrontsdiskussionen i artikeln ovan.

Zenit-artikel om Komintern.

Till frågan om Willi Münzenberg, av Leif Thollander. Om den tyske kommunistiske propagandisten, som bl a byggde upp Internationell arbetarhjälpen och organiserade en omfattande publicistisk verksamhet.

Mot hunger, krig och fascism! Om Internationella ArbetarHjälpen, av Kasper Braskén. Internationella arbetarhjälpen, Willi Münzenberg och kampen för internationell solidaritet i Weimartyskland 1921-1935.

”Proletariatets proviantkolonn” - Internationella arbetarhjälpen i Sverige, av Fredrik Peterson. IAH bildades 1921 i Berlin (på kommunistiskt initiativ) och upplöstes 1933 efter Hitlers maktövertagande.

Stockholm — Hamburg — Köpenhamn: Nordeuropeiska noder i Kominterns globala kommunikationsnätverk, av Holger Weiss. Om kurirverksamhet, Internationalen för sjöfarare och hamnarbetare, Bondeinternationalen, Internationella Arbetarhjälpen m m.

Hur oppositionen besegrades, av Ignazio Silone. En redogörelse för ett möte i Kominterns exekutivkommitté, där vänsteroppisitionen skulle fördömas.

Zinovjevismen och världskommunismens förfall, av Joel Geier. Artikel om Zinovjev och på vilket sätt hans politik underlättade Kommunistiska internationalens stalinisering i mitten av 1920-talet.

Vänsteroppositionen inom Komintern. Artikel av C Franzén och P-O Mattson. Bygger till stor del på material som publicerades i den svenska dagstidningen SocialDemokraten 1927-28.

Programdiskussionen i Kommunistiska internationalen, av Alexander Vatlin. Om den diskussion som fördes i Komintern innan antagandet av 1928 års program.

Komintern i Jugoslavien, av Ante Ciliga. Om Kominterns relationer till de jugoslaviska kommunisterna i slutet av 1920-talet.

Kommunistiska internationalen och vändningen från "socialfascism" till Folkfront, av Walter Kendall. Behandlar tiden 1933-35, dvs omedelbart efter Hitlers maktövertagande. Tar bl a upp rättegången om Riksdagshusbranden i Berlin, där ledande kommunister stod åtalade.

Kominterns linje i Tyskland 1928-34, av Martin Fahlgren. Om Kommunistiska internationalens och tyska kommunistpartiets politik mot nazismen. 

Komintern visar vägen. Kommunistiska Internationalens XIII Plenum och KP:s uppgifter. Tal av Sven Linderot från januari 1934, då kommunistpartierna fortfarande (efter Hitlers seger i Tyskland) betecknade socialdemokraterna som socialfascister och vägrade bilda enhetsfronter med dem mot fascisterna.

Sven Linderot och folkfrontspolitiken. Artikelsamling: Den svenske KP-ordföranden tillämpar Kominterns folkfrontspolitik.

Om 30-talets folkfrontspolitik, av P Camillier. Ur FI 2/81.

Folkfronten – Stalinismens nya universalmedel, av Max Shachtman. Kommunistiska internationalens kongress 1935 antog officiellt folkfrontspolitiken. Denna text (från 1935) kommenterar detta, särskilt med fokus på hur politiken tillämpades i USA.

Kommunistiska internationalens uppgång och fall, av Ted Grant. Artikel skriven kort efter upplösningen av Komintern (juni 1943).

Komintern fem år senare. Ett kapitel ur Pierre Broués mycket läsvärda bok om Kommunistiska internationalen. Den aktuella texten handlar främst om kaderproblemet i Komintern.

Kommunistiska Internationalen 1926-1933, av Pierre Broué. Tre kapitel ur Broués bok om Kommunistiska internationalens historia.

Kommunistiska Internationalen 1933-1938. Folkfrontspolitiken införs, av Pierre Broué. Hitlers seger framtvingade en omvärdering av den förda politiken. Sommaren 1934 fick det franska KP testa en ny inriktning: folkfronten, som Kominternkongressen året därpå antog som generallinje.

Motorsågsmassakern, av P Broué. Om utrensningarna och terrorn i Kommunistiska internationalen under den "stora terrorn" 1936-39.

Kommunistiska Internationalen och Andra världskriget, av P Broué. Inför och under 2:a världskriget genomgick Komintern skarpa kursändringar, vilka fick stora konsekvenser för världens kommunistpartier. Och 1943 upphörde den att existera efter beslut från Moskva.

Dödsbudet. Upplösningen av Komintern, av Pierre Broué. En utförlig beskrivning och analys av upplösningen av Kommunistiska internationalen sommaren 1943.

Upplösningen av Komintern – ur Moskvas och de svenska kommunisternas synvinkel, av M Fahlgren (red). Den 22 maj 1943 meddelades - formellt som ett förslag - att Kommunistiska internationalen skulle upplösas. Drygt 2 veckor senare upphörde Komintern att existera.

Slutet för Komintern och arbetarinternationalismens framtidsperspektiv, av James P Cannon. Amerikansk trotskist om upplösningen av Kommunistiska internationalen.

Kommunistiska Internationalen grundades för 100 år sedan. Komintern bildades i mars 1919 som den socialistiska revolutionens världsparti, och upplöstes drygt 24 år senare.