Flor Vandekerckhove:

Boken "Stalin's Terror of 1937-1938"

Vadim Z Rogovins (1937-1998) farfar var en av diktatorn Josef Stalins slaktoffer i Sovjetunionen. Vadim kunde omöjligtvis tro den officiella historienskrivningen, vari hans farfar kallades en förrädare. Men det kunde endast förbli ett antagande om farfaderns oskuld, eftersom han inte fick tillgång till akten om honom. 1956 kom så ett tillfälligt töväder, under Nikita Chrusjtjov, då det blev möjligt för sonsonen att börja söka efter sanningen.

Vadim Z. Rogovin. Stalin's Terror of 1937-1938. Political Genocide in the USSR. Oak Park/MI.: Mehring Books, 2009. -513 sid.

Rogovin hade 1964 kommit så långt i sina efterforskningar att, när under Leonid Brezjnev samhällskylan återkom, hade han hunnit upptäcka att det fanns ett nära samband mellan skådeprocesserna 1937-38 och den alltmer tilltagande ojämlikheten som skedde och hade skett i det sovjetiska samhället. Han tog ett beslut han aldrig skulle släppa; att gå till botten med den reella utvecklingen. Den nästa tövädersperioden, som Gorbatjov förkroppsligade, använde han till att forska vidare om den stalinistiska samhällsterrorn.

I boken Stalin's Terror of 1937-1938 inriktar han sig på den tredje s.k. "Moskvaprocessen" även kallad processen mot "de tjugoen". Det var den sista öppna processen mot tidigare ledande personer i kommunistpartiet och i sovjetregimen. De skulle ha sammansvurit sig i ett "höger-trotskistiskt block". På de anklagandes bänk satt Nikolaj Bucharin och Alexej Rykov, som var kända företrädare för partihögern tillsammans med tidigare vänsterföreträdare såsom Nikolaj Krestinskij, Arkadij Rosengolz, Kristian Rakovskij m.fl. och några läkare som endast anklagades för att ha mördat människor. Processen gick i sina anklagelser längre än de två tidigare rättegångarna. (1) Den "höger-trotskistiska sammansvärjningen" ska enligt åklagaren ha påbörjats redan 1918. Något som får en nutida läsare att höja på ögonbrynen. Det skulle betyda att kommunisterna i Ryssland redan från början hade infiltrerats, ja i själva verket, letts av anhängare till kapitalismen, den de varit med om att störta. De skulle alltså ha varit västmakternas betalda hejdukar, tsarens meningsfränder, sabotörer och provokatörer, något som åklagaren jämförde med ... Klu Klux Klan!

Men denna otroliga rappakalja passade, icke desto mindre, mycket väl in i den stalinistiska logiken. För med denna historia kunde stalinismens ekonomiska misslyckande skyllas på de "sammansvurna". Alla anklagade befanns skyldiga och avrättades frånsätt tre som dömdes till tiotals år i fängelse. Men det blev kortvarigt, 1941 avrättades även de.

Processen hade dock ett vidare syfte än att avrätta några tidigare ledare.

Utrensningarna, som kom, riktades mot kommunistpartiets alla nivåer. Rogovin skriver "Av de 1 996 delegaterna på den 17:de partikongressen ... arresterades 1 108, av vilka 848 sköts". Rogovin ger oss ytterligare siffror. I arkiven hittade han 11 volymer med listor på dömda kommunister; 5 449 sändes till läger och fängelser, 38 848 arkebuserades. De kom att efterträdas av nykomlingar som överlät allt tänkande åt landsfadern Stalin.

Under t.ex ett år kom terrorn mot befolkningen att skörda 400 000 döda. Rogovin skriver att denna statsterror fick mycket djup- och långtgående verkningar. Hans forskning tydliggör således; att när Sovjetunionen i slutet på 1980-talet imploderade kunde statsapparaten hållas intakt vid övergången till kapitalismen därför att kommunisterna, redan flera årtionden innan, hade rensats ut av Josef Stalin.

Rood (Bryssel) 26 November 2014. Översättning och not Per-Erik Wentus.

Not

(1) De två öppna rättegångarna innan, i räckan Moskvaprocesserna, var åtalet mot "de sexton" 1936 och åtalet mot det "anti-sovjetiska trotskistiska centret" 1937.

Lästips – mer av Rogovin

1937: Stalins år av terror Inledningen till boken 1937: Stalin's Year of Terror (bok som behandlar perioden innan Stalin's Terror of 1937-1938)
Rättegången mot det ”antisovjetiska trotskistiska centrumet”. Kapitel 4 i samma bok.

Förberedelserna inför den tredje skenrättegången. Kapitel 4 i boken som recensionen behandlar, dvs Stalin's Terror of 1937-1938

Stalins Stora terror föredrag av Vadim Z Rogovin.