Här publicerar vi artiklar om L Trotskij och hans teorier och arbete.

Segerorganisatören Leo Trotskij, av Karl Radek. Artikel från 1923 om Trotskijs viktiga roll vid bildandet av Röda armén och under inbördeskriget.

Trotskij i Sverige, anteckningar kring en bibliografi av P-O Mattson och Christer Franzén.

Trotskijs ekonomiska och politiska tänkande, av Denise Avenas.

Frågan om partiet: Trotskijs svaga punkt, av François Vercammen.

Lenin, Trotskij och partiet, av Norman Geras. Ur FI 3/80.

Debatt om Trotskijs marxism, Mandel/Krasso.

Hur Krasso citerar I Deutscher, av Tamara Deutscher.

Debatt om Fjärde Internationalens grundande, mellan Getty och Twiss. Ur FI 4/88.

Lenin, Stalin och Trotskij i svenska uppslagsverk. En historisk tillbakablick - här redovisas vad vanliga svenska uppslagsverk, från Nordisk familjebok (20-talet) till Nationalencyklopedin (90-talet), skrev om de tre bolsjevikledarna.

Blev revolutionen förrådd?, av Isaac Deutscher. Diskuterar Trotskijs "Den förrådda revolutionen" och dess relevans. Artikeln är från 1957, ett år efter Chrusjtjovs "hemliga tal" och kort efter att stalinisterna Molotov och Kaganovitj fått lämna ledningen.

Om Moskvarättegångarna och Dewey-kommissionen, av Albert Glotzer. Som sekreterare i Dewey-kommissionen (som undersökte anklagelserna mot Trotskij i Moskvaprocesserna) hade Glotzer unika möjligheter att följa kommissionens arbete i detalj.

En mästerlig avhandling: Counter-Trial av Thomas R Poole, av Gérard Roche. Om den s k moträttegången till Moskvarättegångarna som hölls i Mexiko 1937 och som främst synade anklagelserna mot Trotskij. Även bakgrund, återverkningar m m.

Icke skyldig! Dewey-kommissionens utlåtande om Moskvarättegångarnas anklagelser mot Trotskij. Dagstidningen Folkets Dagblad kommenterar Dewey-kommissionens slutrapport i slutet av 1937.

Inledning till Fallet Leo Trotskij, av George Novack. Förord till 1968 års utgåva av den s k Deweykommissionens förhör med Trotskij om anklagelserna mot honom under Moskvarättegångarna.

Leo Trotskijs bidrag till marxismen, av George Novack. Författaren är en amerikansk marxistisk filosof.

Trotskij och stalinismen. Perry Anderson m fl diskuterar Trotskijs tolkning av stalinismen.

Stalinism och bolsjevism, av Daniel Bensaid. En kritisk genomgång av Trotskijs pamflett "Stalinism och bolsjevism" från 1937.

Trotskij i vår tid. I en artikel från 1964 diskuterar Isaac Deutscher Trotskijs betydelse.

Trotskij om Stalin, av I Deutscher. En (kritisk) recension av Trotskijs Stalin-biografi.

Teorin om den permanenta revolutionen, av Pierre Frank.

Recension av Deutschers ”Den avväpnade profeten”, av Pierre Frank. Recension av 2:a delen av Deutschers Trotskij-biografi.

Om Trotskij biografier, av Tony Cliff. Förordet till första delen av Cliffs stora Trotskij-biografi (4 delar), där författaren tar upp några andra Trotskij-biografier till kritisk granskning.

Den förrådda revolutionen - Trotskijs analys av Sovjetunionen, av Alain Trondeur.

Trotskij, stalinismen & Sovjetunionen, av Francois Moreau. Om Trotskijs syn på Sovjets sociala struktur satt i ett historiskt ljus.

Till marxismens försvar 80 år – måstebok för socialister, av Per-Åke Westerlund. 1939-40 förde Trotskij en hård politisk strid mot de i amerikanska SWP som inte längre ville se Sovjet som en arbetarstat som borde försvaras mot imperialismen utan som ett nytt klassamhälle.

Bolsjevism, stalinism, trotskism, av Vadim Z Rogovin. En rysk marxist diskuterar skillnaderna mellan stalinism och trotskism och deras relationer till bolsjevismen.

Introduktion till Trotskijs Den kinesiska revolutionens problem, av Max Shachtman. Introduktionen skrevs 1931 till första utgåvan av "Problems of the Chinese Revolution" som kom ut 1932 och som främst innehöll Trotskij-texter, men även en del andra.

Förord till Trotskijs Den kinesiska revolutionens problem (1967). Shachtmans förord till 1967 års upplaga.

Inledning till Stalins förfalskarskola, av Max Shachtman. Förord till 1:a amerikanska utgåvan av Trotskijs bok.

Nytt ljus över Leo Trotskijs ekonomiska idéer, av Alec Nove.

Artikelsamling: ”Den litterära debatten” 1924-25 i svensk kommunistpress. Den ”litterära debatten” var varken ”litterär” eller en ”debatt”, utan en ensidig anti-Trotskij-kampanj. Även kommunistpartierna utanför Sovjet drogs in i detta, inklusive det svenska.

Den tyska vänstern och den ryska oppositionen (1926-1928), av Pierre Broue. Om vänsteroppositionen i det tyska kommunistpartiet och dess relationer till i synnerhet Trotskij.

Assange är vår tids Trotskij, av Stefan Lindgren. Wikileaks i historiskt perspektiv.

Trotskij – arbetarklassens fiende?, av Jeanette Olsen. En skrift från 1936. Författarinnan var en av den kommunistiska rörelsens och den radikala kvinnorörelsens grundare i vårt grannland Norge. Hon var också en trotskistisk pionjär

Kampen om Trotskij, av Marie Nielsen. En skrift (från 1937). Författarinnan var en av den kommunistiska rörelsens och den radikala kvinnorörelsens grundare i Danmark. Anti-stalinist som samarbetade med de danska trotskisterna.

Leon Trotskij, alias Bronstein, av Winston Churchill. Den framstående konservative brittiske politikern tecknar ett veritabelt hatporträtt av Trotskij.

Den gamle, av Victor Serge. Den franske författaren och revolutionären tecknar ett varmt porträtt av Leo Trotskij.

Om Trotskij, av Max Eastman. Översättarens förord till amerikanska utgåvan av Trotskijs Ryska revolutionens historia.

Peter Englund och Trotskij. Debatt med historikern Peter Englund (från 1990).

Trotskij som historiker, av Brian Pearce. En brittisk marxistisk historiker om Trotskij.

Tankar kring ett möte om Trotskij, av Martin Fahlgren. Har egentligen Trotskij och hans tänkande någon relevans idag? Finns det kanske andra "klassiker" som det är bättre att bygga vidare på? Sådana frågor dryftades på detta möte i  februari 2012.

Trotskij, av Lennart Samuelson. Svensk ekonomisk historiker, specialist på Sovjet, reflekterar kring Trotskij och Pierre Broués Trotskij-biografi.

Trotskij igår, idag, imorgon, av Martin Fahlgren.  "Lär av historien" brukar marxister säga. Men vad kan en sedan länge död revolutionär som Trotskij ha för betydelse för dagens och morgondagens revolutionärer?

Trotskijs verkliga testamente, av Ernest Mandel. Skriven på den åttonde årsdagen för mordet på Leo Trotskij (1948).

Trotskij - problemen för en biografiskrivare, av Pierre Broué. Om Broués Trotskij-biografi.

Marxismen i Trotskijs ”Resultat och framtidsutsikter”, av Michael Löwy. Artikel från 2006.

André Gide, Trotskij och Sovjetunionen, av Janine Robrieux.  Om den franske författarens relationer till stalinismen, Trotskij och den antistalinistiska vänstern.

Malraux och Trotskij - Ett möte mellan Myten och Historien, av Gérard Roche. Den franske författaren André Malraux befann sig i Kina under revolutionsåren 1926-27. De resulterade i två klassiska romaner. Han deltog även i spanska inbördeskriget, också förevigade i en roman.

Trotskij om Andra världskriget, av Daniel Guérin. Detta är ett intressant förord till en samling med Trotskij-texter som gav upphov till en omfattande debatt.

Vi börjar lära oss om Trotskij, av Viktor Danilov. Artikel om varför Trotskij avböjde erbjudande om posten som andre ordförande (efter Lenin) i Sovnarkom (sovjetregeringen) 1918.

Historien underifrån, av Neil Davidson. Om Trotskijs Ryska revolutionens historia. Ur Jacobin magazin.

Trotskijs revolutionära teorier – nyskapande eller en fortsättning?, av Paul Le Blanc. Var Trotskijs teorier egentligen så nya, eller bara en fortsättning av en "klassisk" marxism? Frågar sig Le Blanc i denna artikel.

Trotskij-konferens i Kuba. Artiklar (med bl a intervjuer) om den historiska Trotskij-konferens som hölls i Havanna i början av maj 2019.

Skandalös rysk Trotskij-serie på Netflix. Tyvärr tar sig serien stora friheter med historien. Man har inte strävat efter att ge en rättvisande, faktabaserad bild av revolutionen och dess ledare, utan att demonisera och svartmåla.

Svensk vänsterpress om Trotskij-serie på Netflix. Denna ryska miniserie tar sig mycket stora friheter med historien. Den fråga som inställer sig är vad upphovsmännen egentligen velat åstadkomma med denna uppdiktade rövarhistoria?

Lögner, förbannade lögner och Netflix - Karaktärsmordet på Leo Trotskij, av Josh Holroyd och Alan Woods. Om en rysk Netflix-serie som med hjälp av grov historieförfalskning gör sitt yttersta för smutskasta inte bara Trotskij, utan även övriga bolsjevikledare och den ryska revolutionen som sådan.

Trotskij och teorin om den degenererade arbetarstaten, av Marcel van der Linden. Ur boken "Western Marxism and the Soviet Union" som redovisar de olika teorier om Sovjets klasskaraktär. Här behandlas Trotskijs teori om "degenererad arbetarstat".

Reflexioner kring boken av Trotski, av Per Nyström. Sveriges främste marxistiske historiker kommenterar Trotskijs självbiografi, Mitt liv.

Trotskijs tragedi, av E H Carr. Den brittiske historikern, specialist på Sovjets historia, recenserar Isaac Deutschers "klassiska" Trotskij-trilogi (biografi i tre delar).

Om Trotskij, av José Carlos Mariátegui. Två artiklar om Trotskij, den andra från 1929, då Trotskij hade blivit förvisad från Sovjet.

Tredje delen av Ryska revolutionens historia ute: Här finns mycket att lära för framtiden., av Anders Hagström. Trotskijs revolutionshistoria. Bra och nyttig sommarläsning. Intervju med översättaren.

Esteban Volkov, Trotskijs dotterson och bevarare av lågan, har avlidit, 97 år gammal, av Phil Davison. Från 1990 fram till till sin död drev Volkov ett museum i det hus där han som barn bodde tillsammans med sin morfar Trotskij.

Leo Trotskij stödde ett självständigt Ukraina, av Gavin Gatenby. 1939 skrev Trotskij flera artiklar där han argumenterade för Ukrainas rätt till nationellt självbestämmande, inklusive avskiljning från Sovjetunionen.

Minnen av John Dewey-kommissionen: Fyrtio år efteråt, av Alan Wald. Om de förhör som den s k Dewey-kommissionen höll med med Trotskij i Mexiko 1937 angående anklagelserna under Moskvarättegångarna.

Vägen ner i infernot, av Pierre Broué. Ur Broués Trotskij-biografi: När den 1:a Moskvarättegången genomfördes hösten 1936 var Trotskij, som då var flykting i Norge, en av de huvudanklagade.

En replik på Trotskijs polemik, av Hugo Oehler. Inför 2:a världskriget stödde Trotskij Ukrainas rätt till självbestämmande. Den amerikanske trotskisten Oehler kritiserade denna ståndpunkt.

Mordet på Trotskij, av Anton Nilsson. Den legendariska "Amalthea-mannens" minnesord över Trotskij som mördades av en stalinistisk agent i augusti 1940.

Recension: En Stalin-biografi, av John G.  Wright. Tidig recension av Trotskijs Stalin-biografi. Författaren var själv översättare av flera av Trotskijs verk.

---

Om mordet på Trotskij

Mordet på Trotskij, av Lynn Walsh (ur Offensiv). 

Mordet på Trotskij, av Anders Hagström. Med anledning av att det 2010 är 70 år sedan som Trotskij mördades av en stalinistisk agent.

Ramón Mercader – Slutfört uppdrag, av Teres Pàmies. Ledande katalansk kommunist (PSUC), partikamrat med Trotskijs mördare under spanska inbördeskriget, ser tillbaka på mördaren och mordet (artikel från 1979).

Leonardo Padura: Mannen som älskade hundar, av Alan Woods. En utförlig presentation och recension av den kubanske författarens mycket omtalade (och rosade) roman om mordet på Trotskij och hans mördare Ramón Mercader.

Mordet på Trotskij i ny litteratur, av Bertrand M Patenaude. Amerikansk historiker om 2 aktuella romaner, som handlar om mordet på Trotskij. Den ena är den kubanske författaren Leonardo Paduras lovordade "Mannen som älskade hundar". 

Mordet på Trotskij som historisk roman. Två recensioner (publicerade i tidskriften Röda Rummet) om kubanen Leonardo Paduras historiska roman "Mannen som älskade hundar".

Trotskij i Kuba, av Samuel Farber. Recension av den kubanske författaren Leonardo Paduras omskrivna historiska roman Mannen som älskade hundar. 

En mycket tacksam kommentar, av Leonardo Padura. Utdrag ur Paduras efterord till boken "Mannen som älskade hundar".

Mordet på Trotskij för 75 år sedan. Vänsterpress om mordet på Trotskij som utfördes på Stalins order av en spansk kommunist.

Mexikansk målare erkänner mordförsök på Trotskij. Den berömde målaren David Alfaro Siqueiros ledde våren 1940 ett misslyckat mordförsök på Trotskij. I en intervju 1972 avslöjade han en del detaljer kring detta.

Kommunistledare avslöjar mordförsök på Trotskij. I sina memoarer avslöjade den mexikanske kommunistledaren Valentín Campa detaljer om hur ett beslut att försöka mörda Trotskij genomdrevs i mexikanska kommunistpartiet.

Sovjetisk spionchef om mordet på Trotskij. Utdrag ur Sudoplatovs bok "Direktoratet".

80 år efter mordet på Trotskij - Coyoacán vid midnatt i seklet, av Pepe Guitérrez Álvarez. Om det internationella sammanhanget och de reaktioner som mordet gav upphov till bland vänstermänniskor i främst den spansktalande världen.

Minns Trotskijs bidrag, av Doug Enaa Greene. Artikel från den australiensiska webbplatsen Links International Journal of Socialist Renewal till 80-årsminnet av mordet på Trotskij.