Filmrecension från Sozialistische Zeitung (Köln) juni 2008.

Daratt – livet efter det långa kriget

Det är sällan som afrikanska filmer finner en publik i Europa. Mestadels visas de enbart på filmfestivaler eller vid särskilda filmförevisningar, Filmen Daratt från Tchad är ett undantag. Idag visas den, dock utan större mediauppmärksamhet, på biografer runt om.

Daratt betyder torka och rent sakligt stämmer det med Tchad, där det varken regnar eller sås. Solen bränner obarmhärtligen. Men även i överförd bemärkelse behärskas landet av ordtorka och brist på förståelse. Realiteten är det oförlösta.

Hämnas eller...

Det finns alltid ett nytt blad att vända efter det långa inbördeskriget, - som rådde i 40 år under förtryckarregimen Hissène Habré, som 1965 efterträtt det franska kolonialväldet – Ett krig som kostat 40 000 döda eller försvunna.

Filmens berättelse är om den 16-årige Atim och hans öde. Atims far hade dödats i kriget. Hans mördare är känd. Men mördaren Nassara åtnjuter, liksom alla andra krigsförbrytare, amnesti för sina brott. Atims farfar ger honom en pistol och uppmanar honom att söka upp Nassara och hämnas. Atim reser till huvudstaden N'Djamena. Där träffar han på Nassara när han delar ut bröd till fattiga barn. Han är numera bagare och han ger Atim jobb som bagarlärling.

Förhållandet mellan bagarmästarn Nassara och lärlingen Atim är tryckt av ordlös spänning. Bagarn som utåt uppträder som välgörare visar mot sin unga fru Aicha och mot lärlingen Atim mestadels brutalitet. Men trots detta förmår inte Atim att döda honom. Istället ser han i honom den fader han aldrig haft. Och Nassara ser i Atim en son. En dag föreslår han adoption...

Mördare går fria

Filmen visar på hur ett samhälle blivit stumt av årtiondens våld. Bagarn och hans lärling kan endast prata med hjälp av en talapparat. Nassaras stämband hade skurits av i kriget. Som person består Nassara av våld och stumhet. Men filmen förklarar inget. Vi får aldrig veta varför Atims far dödades eller varför hans mördare förlorade sina stämband, Vi ges endast en historia om våld, stumhet, hämnd - och förlåtelse och med det får vi komma till rätta.

Regissören Mahamat-Saleh Haroun säger i en intervju ”Jag känner många av tragedins förövare, jag har t.o.m. höjt ett glas med några av dem. De har dödat, våldtagit. mordbränt och lämnat sorg efter sig... dvs angripit vad som är mest värdefullt i samhället. Och gårdagens bödlar är idag maktens män och löper omkring ostraffade.

Inbördeskrigets konsekvenser

Det förskräckliga med inbördeskrig är att det legitimerar alla slags brott och avskyvärdheter, och sedan frikänns de skyldiga. Det är denna känsla av orättvisa som göder hämndbegäret, ett begär som i grunden alltså är en önskan om rättvisa.

Daratt befattar sig med inbördeskrigets konsekvenser... Hur klarar människorna av att leva tillsammans efter så mycket hat och våld? Hur skulle du reagera ställd inför dylika avskyvärdheter? Resignera eller söka rättvisa? Och om du väljer det senare, vad betyder det att döda en människa?”

Indirekt tar Mahamat-Saleh Houroun alltså också upp européers förhållande till afrikaner. Något som idag å den europeiska sidan kännetecknas just av våld, tystnad och oförståelse. Vi ser i Afrika bara hungrande barn med stora ögon eller båtflyktingar.

Filmen slutar inte pessimistiskt. Regissören vill uppenbarligen ge oss hopp för såväl Afrika som Europa.

Andreas Bodden.

Bearbetad översättning från tyskan Per-Erik Wentus

Daratt (2006) är en färgfilm på 96 minuter. Regi & scenografi: Mahamat-Saleh Haroun. Produktion: Chinguitty Films (Frankrike) och Goï-Goï Produktrions (Tchad). I rollerna: Ali Bacha Barkai (Atim), Youssouf Djaoro (Nassara), Aziza Hisseine (Aicha) m.fl.

Filmen distribueras på engelska som Dry Season och på franska som Saison sèche. Finns som DVD. Pris 35,99 dollar eller 19,94 euro, + frakt. Se <www.amazon.com> eller <www.amazon.fr> (Filmen saknar distributör i Sverige).

Mahamat-Saleh Haroun föddes 1960 i Abéché i Tchad. Han studerade film i Paris och journalism i Bordeaux. 1999 kom hans första långfilm Bye Bye Africa. 2002 regisserade han Abouna. Daratt är hans tredje långfilm. /ö.a./