Artiklar om Marx/Engels

I vilken mån är Kommunistiska Manifestet föråldrat?, av Karl Kautsky. Förord till polska och tyska utgåvan av Kommunistiska Manifestet, 1903 resp 1906.

Kommunistiska Manifestet 150 år - Det ständigt aktuella Manifestet! Artikel skriven 1998, men fortfarande lika aktuell.

Kommunistiska Manifestet - En introduktion, av Eric Hobsbawm. Denna introduktion skrevs till 2012 års brittiska utgåva av Kommunistiska Manifestet.

Karl Marx' levande tankar. En förkortad version av första bandet av Kapitalet, sammanställd av den tyske Marx-specialisten O. Rühle, med ett förord av Trotskij.

Kände Marx till professor Ohlin?. Per Meurling om Ivan Bohmans nyöversättning av Das Kapital. Ur Aftonbladet 11 januari 1970.

Kapitalet för "folket". En kritisk recension (från tidskriften Kommunist) av den senaste svenska Kapitalet-översättningen.

Om Henrik Baschners Återkomsten och Om den antimarxska vetenskapens elände, av Werner Schmidt. Idéhistorikern H Bachner är huvudskribent om antisemitism på ”Forum för levande historia”. Han hävdar bl a att juden Marx var antisemit, ett minst sagt diskutabelt påstående. Här synas hans argument.

Marx och stereotypen om ekonomiska judar, av Hal Draper. Gör upp med myten om att Marx skulle uttrycka "antisemitism" i sin artikel "Om judefrågan".

Framsteg kontra naturen? Kan marxismen och klasskampen förhindra miljökrisen?, av Luke Cooper. Miljöfrågan ur marxistiskt perspektiv. Behandlar bl a hur marxismens pionjärer - Marx och Engels - såg på frågan.

Marxismen, en teori om den proletära revolutionen, av Robin Blackburn. Artikel som poängterar att marxismen absolut inte bara är en ekonomisk teori eller filosofi, utan framförallt har ett revolutionärt politiskt innehåll.

Karl Marx: Klass och parti, av John Molyneux.

Das Kapital – en revolution av den politiska ekonomin, av Keith Harvey. Om Karl Marx och hans grundläggande studie av den kapitalistiska ekonomin.

Hur skall man läsa Kapitalet? Text av Louis Althusser från 1969 som publicerades i det franska kommunistpartiets huvudorgan.

Samtal om marxismen, Månsson, Olausson, Bladh. En diskussion om marxismen och socialismen utifrån avhandlingen "Från Marx till marxism. En studie av Karl Marx och marxismens framväxt".

Vem bär skulden? Diskussion om Marx’ och marxismens ansvar för utvecklingen i Sovjetunionen, av Per Månsson. Redovisar även hur Marx' syn på Ryssland förändrades med tiden, den roll som Engels spelade, de ryska populisterna (narodnikerna) m m.

Marx och Engels definition av "proletariatet", av Hal Draper. Hur definierade Marx och Engels "proletariatet" och varför utnämnde de det till den "revolutionära klassen"?

Marx/Engels om den permanenta revolutionen. Utdrag ur Hal Drapers monumentala verk om Marx' revolutionsteori.

Marx och Engels om "terrorism", av Hal Draper. Vad hade begreppen "terror" och "terrorism" för innebörd för Marx och Engels? Och vad ansåg de om dem? Utdrag ur Drapers Karl Marx's Revoutionary Theory.

Hår!, eller marxismen och hårigheten, av Hal Draper. Skämtsam artikel om fr a Engels funderingar kring mustascher och hår. Ur "Karl Marx's Theory of Revolution", band 2.

Om förkapitalistiska produktionssätt, av Erik af Edholm. Artikel skriven som inledning till samling av texter.

Marx' vision av kommunismen – en rekonstruktion av Bertell Ollman. En noggrann genomgång av vad Marx hade att säga om socialismen och kommunismen och vägen dit.

Betingelserna för Marx' vetenskapliga upptäckt, av Louis Althusser. Althusser menar att "vetenskapen om historien" var en av Marx' allra viktigaste upptäckter.

Marx-Engels samhällsvetenskapliga metod, av John M Somerville. Skrift från 1938.

Inledning till Kapitalet av Karl Marx, av Bo Gustafsson. Skrevs 1968 till Ivan Bohmans Kapitalet-översättning som kom ut 1969.

Förord till Klasstriderna i Frankrike 1848-1850 av Karl Marx, av Bo Gustafsson. Detta förord skrevs till 1971 års svenska upplaga.

Från Marx och Engels till ekosocialism, av Michael Löwy. Marxismens pionjärer var inte alls omedvetna om miljöfrågor - tvärtom! Även om de givetvis inte kunde förutse alla problem.

Klasserna och staten, av David Fernbach. Med utgångspunkt från Marx' analys i "Klasstriderna i Frankrike" försöker författaren visa hur Marx' analysmetod är uppbyggd, dvs vilka begrepp och teorier som är centrala i Marx' analys.

Vad har historikerna fått från Karl Marx?, av Eric Hobsbawm. Om Marx syn på historien (den historiska materialismen) med mera å ena sidan, och vulgärmarxistiska förvrängningnar av dessa idéer och uppfattningar å den andra.

Marx och Darwin. Två vantolkade vägröjare för en modern vetenskapssyn, av Lars Bergquist.

Hade Marx fel? En studie i poststalinistisk marxism, av Lars Bergquist. Diskuterar marxismens relevans efter Sovjetunionens och östblockets sammanbrott.

Marx och Ryssland (1938), av Isaac Deutscher. Marx intresserade sig för Ryssland och brevväxlade med marxister i Ryssland om den kommande revolutionens karaktär.

Om Sven-Eric Liedmans Karl Marx – en biografi. Fyra recensioner av Liedmans omskrivna bok.

Karl Marx' ungdom, av Per Nyström. En utförlig recension av en viktig bok om den unge Karl Marx.

Om Hal Drapers ”Karl Marx’ revolutionsteori”, av Joel Geier. Artikel om Drapers omfattande verk om Marx' revolutionsteori. Ur International Sociallist Review våren 2019.

Åtta oväntade påståenden av Marx, av Mitchell Aboulafia. Marx kan tolkas på många olika sätt. För att vederlägga nidbilderna av Karl Marx presenteras här vad varje trovärdig framställning bör innehålla.

Var det Lenin som skapade Ukraina?, av Grusha Gilseva. Om marxismen och nationernas rätt till självbestämmande.