Världens nio mediagiganter.
Robert Waterman McChesney & Edward S. Herman. The Global Media. The Missionaries of Global Capitalism. London: Cassel Academic, 1998. -320 sid.
De intensiva företagssammanslagningarna de senaste åren har även gällt massmedia. Resultatet är en handfull bolag, som internationellt och nationellt, kontrollerar media till det yttre som till innehåll. Här en översikt av mediagiganterna som skapar vår bild av livet och världen.
AOL-TIME WARNER. Med en omsättning på 25 miljarder dollar (1997) är Time Warner den största mediaföretaget i världen. Det var mediajättarna Time Inc. och Warner Communications som 1989 gick samman till dagens gigant. Time Warner är världens största filmdistributör med bolag som Warner Bros, Time Life, CNN, Peoples, Cartoon Network... Varje koncern har i sin tur intressen i andra mediaföretag och i företag som står mediabranchen nära. Det är Viacom, TCI, Sony, News Corporation, Bertelsmann, NBC. Kirsch, EMI, Kinnevik, Tribune Company, Cox, Hachette, United News & Media, PBL, Comcast... Och för att få mer kontroll har Time Warner även köpt in sig i telekomföretag som US West, Bell South, Ameritech, AT&T och Oracle. VD är Gerald Levin. Han har en årslön på 11 066 755 dollar. Det är 21 dollar per minut dygnet runt.
Gammalt nazistbolag
WALT DISNEY. Disneys försäljning var 24 miljarder dollar 1997. Företaget ändrade sin strategi på 1990-talet. Från att tidigare ha fokuserat sig på innehåll gick man över till att ta över allt från produktion till distribution. Märken som innehas av Disney är ABC, ESPN, Touchstone, Miramax, Buena Vista... Disney är verksam inom film, musik, förlag, kabel, nöjesparker. Dessutom har Disney internettjänster och 700 egna butiker. Man har köpt ansenliga aktieposter i företag som News Corporation, Bertelsmann, TCI, Time Warner, Viacom, EMI, Kirch, CBS och telekomföretaget General Instruments. VD är Michael Eisner som inkasserar 10 653 820 dollar i årslön. Det är 20,40 dollar per minut dygnet runt.
BERTELSMANN. Bolaget är ett storföretag i USA och Europa. Omsättningen var 1996 ca 15 miljarder dollar. Bertelsmann grundades i Tyskland på 1800-talet och gav ut religiös litteratur. 1934 till 1944 publicerade man nazistisk propaganda. Idag befattar man sig med musik, inspelningstudion, förlag av böcker, tidningar och tidskrifter, kabel & betal-tv, radio etc. Bertelmann har band med Time Warner, Dieney, Universal, Polygram, News Corp., Sony. Och i mindre omfång med Kirch, Canal Plus, United News & Media, Havas, CLT, EMI, Pearson, BBC, och telekomföretaget America Online. VD är Mark Woessner. Bertelsmann är ett enskilt företag och lönen är inte officiell.
Aggressiv reklam
VIACOM är världens största reklamfirma. Efter att man 1994 köpte filmbolaget Paramount Pictures är man ett mediaföretag av världsvid betydelse. 1997 sålde företaget för 13 miljarder dollar. Viacom har koncentrerat sig på USA-marknaden, men med sin aggressiva expansionspolicy lär det inte dröja länge innan man köper in sig på den europeiska marknaden. Bolagets mest kända företag är Music Television bättre känd som MTV. Men också `konkurrenten' VH1. Dessutom äger man, i ett jointventure med Vivendi Universal, United Cinemas International. Andra företag är världens största videouthyrare Blockbuster och mediaföretag som CBS, Nickelodeon, Comedy Central, Spelling Entertainment m. fl. En tredjedel av Viacoms verksamhet utgörs av filmer och filmbolag, hälften består av musik, video och nöjesparker och resterande av förlagsverksamhet och radio. Viacom har intressen i Time Warner, News Corporation, Universal, Polygram, Sony, Kirch, Chris-Craft, Pearson och telekomföretagen Nynex och Spint. VD är Sumner Redstone. Årslönen är 4 437 125 dollar. Det är 8 dollar per minut dygnet runt.
Sportkommersialisering
NEWS CORPORATION. 1996 sålde företaget för 10 miljarder dollar. Företaget som till 30 procent ägs av mediamogulen Rupert Murdoch har sen 1996 en ny företagsstrategi. Att köpa upp så mycket som möjligt av både mjuk- som hårdvaran när det gäller kabel-tv, förlag... Murdoch har genom att lägga tonvikten på sport varit den som bidragit till sportens kommersialisering. News Corporation är ett förlagsimperium med kabelnät, film- och videoproduktion inklusive distibution, TV-stationer och 130 tidningar och tidskrifter. Företaget har via aktier och samarbete intressen i Time Warner, Viacom, TCI, Universal, Polygram, Sony, Bertelsmann, EMI, Canal Plus, Softbank, Granada, Globo, Televisia, MGM, BBC, Carlton och telekom Concert. Rupert Murdoch lön är inte känd.
SONY. Köpet av CBS och Colombia Pictures 1989 var ett avgörande steg för japanska Sony att integrera den mediala mjuk- och hårdvaran. Sony, företaget för elektroniska apparater, fick tillgång till ett enormt arkiv med upphovsrättsskyddat material. 1997 hade man en omsättning på 9 miljarder dollar och av dem kom sextio procent från musikproduktion och -distribution. Kända märken är Sony Music Entertainment, Sony Pictures Entertainment, Colombia-Tristar, CBS Records, Playstation. Man har intressen i News Corportion, Bertelsmann, TCI, Time Warner, Viacom, EMI, Kirch och General Instriments. VD Noria Ohgas lön är hemlig.
Monopol i USA
TCI. Med 7 miljarder dollar i omsättning (1996) är företaget en av de mindre bland de stora. Men med sitt monopol på kabeldistribution i USA har man ändå ett inflytande på vad som visas. Företagets underavdelningar är en snårskog vilket gjort att det uppstått allehanda strategiska allianser med andra stora mediagrupper. Det rör sig om brancher som kabelsystem, utlandsinvesteringar och satellitsystem. TCI äger aktier i General Electric (21%), Primestar (21%), Discovery Communication (49%), News Corporation, Fox News Channels (20%), Silver King (20%), Time Warner (10%) och majoriteten i de argentinska bolagen Flextech och Cablevision. VD är John C. Malone. Hans årslön är 1 372 446 dollar. Det är 2,40 dollar i minuten dygnet runt.
VIVENDI är resultatet av en mediajättarnas dans. Polygram som tidigare hette Philips Phonographische Industries (PPI) uppstod 1962 ur en jointventure mellan nederländska Philips (50%) och tyska Siemens och Deutsche Grammophon (50% tillsammans). Polygram är en film- televisions- och musikproducent. Av 1997 års omsättning utgjorde sjuttiofem procent musikprodukter. Huvudmärkena är Polygram Filmed Entertainment och Polygram Music Entertainment.
Wiskeyproducent
1998 fusionerade Polygram, Universal Studios och dryckesproducenten Seagram till Universal Music Group och därmed var en ny mediajätte född. Det var Seagrams företagsstrategi som ledde det nya bolaget till framgång inom underhållningsbranchen. Företaget har sin huvudandel i dryckesindustrin, TV produktion, musik, film och nöjesparker. Märken är Seagram, Universal Studios, MCA, Tropicana, Dole. Man har aktier i Network (50%), tillsammans med Viacom i Sci Fi Network (50%), och i RT7 (50%). Intressen i News Corporation, NBC, Kirch och Bertelsmann. Företaget gick senare upp i Vivendi. Det följde en period av aggressiva köp och försäljningar. Idag är det franska Vivendi den största musikproducenten, den andra största filmuthyraren, andra största som nöjesparkägare etc. Sen 2001 har företaget varit på nedgång och den ena VDn har avlöst den andra.
GENERAL ELECTRIC. Även om företagets omsättning på 80 miljarder dollar endast har 5 miljarder inom media tillhör företaget de stora mediajättarna.
General Electric är ett praktexempel på den nutida samgången mellan hård- och mjukvara inom media. Märken är NBC, Arts & Entertainment Network, Primestar, NBA (basketboll), NBC, National Geographic Channel. VD är John F. Welch. Årslönen är 27 583 790 dollar. Det är 52,20 dollar per minut dygnet runt.
Äter ut demokratin
Någon uppiffande konkurrens, som man talar om, finns inte. Alla företag har intressen i varandra, vilket har förstärkts de senaste åren. Utrymmet för avvikande meningar har som följd blivit allt trängre inom mediavärlden. Det syns tydlig på hur giganterna uppträder gentemot alternativa mediagrupper. Avviker de for mycket från de storas generallinje får de svårigheter med tillgång till all slags teknisk apparatur, studion etc. Vi har pga fusionerna fått globala mediakoncener med en avsättningsmarknad som med rätta kan kallas världsomfattande.
Möjligheten att reklamera även i de offentliga televisionerna har bidragit till att kommersiella värderingar alltmer har blivit förhärskande inom samhället. Allmänna intressen är på stark tillbakagång även inom de offentligtägda medierna, och det påverkar det politiska klimatet bort från demokratiska värderingar.
En av de viktigaste grupperna i detta är reklamfirmorna, som med rätta kan kallas reklamindustrin. Avståndet mellan producenten och reklamfirman har blivit allt mindre. Det är reklammakarnas syn som tas över av producenterna. Det för allmänheten viktiga är, att valda organ alltmer sällan eller aldrig har någon insyn i vad som sker inom media. Medborgaren tvingas till att vara en konsument, utan andra rättigheter än att byta produkt. Ett skenbart val när produkterna allt mera liknar varandra.
Författarna är sen tidigare välkända inom mediaforskningen och deras bok är, även om den har några år på nacken, sannerligen en källa att ösa ur.
Merel De Smet.
Tidigare publicerad i Vrede (Gent). Översättning Per-Erik Wentus.