Artiklar om terrorn på 1930-talet
Artiklar om 30-talets terror.
Artikelserie ur Offensiv om Kpml(r) och Moskvarättegångarna. Skriven av Laurence Coates.
Om Moskvarättegångarna, ur Kenth-Åke Anderssons Lögnens renässans.
Bucharins tre ansikten, tre olika versioner av Bucharins "brott".
Bucharins sista strid. Om den tredje Moskvarättegången och dess förspel, med fokus på Bucharin och hans öde.
Historien om Alexander J Tivel, anklagad i en rättegång 1937.
1937: Stalins år av terror, av Vadim Z Rogovin. Inledning.
Stalins Stora terror, föredrag av Vadim Z Rogovin.
Rättegången mot det ”antisovjetiska trotskistiska centrumet”, av Vadim Rogovin. Rogovin tar här kortfattat upp det stöd som Moskvarättegångarna fick i väst bland vänsterintellektuella - här främst exemplifierat med den tyskfödde författaren Lion Feuchtwanger.
Förberedelserna inför den första skenrättegången, av V Rogovin. Redogör för hur man förberedde den 1:a Moskvarättegången som hölls i augusti 1936.
Förberedelserna inför den tredje skenrättegången, av Vadim Rogovin. Vid denna, den mest omskrivna Moskvarättegången (som hölls i början av 1938), åtalades och dömdes bl a Bucharin, Rykov, Rakovskij och Krestinskij.
Återupprättandet av imperietanken i Stalins Sovjetunionen, av Vadim Rogovin. Utdrag ur del 3 av den ryske marxistiske historikerns stora arbete om Sovjetunionens historia. Handlar om perioden 1934-36.
Moskvaprocesserna — En femtekolonn tillintetgörs, av Kurt Wickman och Lars Gustafsson. Utdrag ur boken Marxism eller trotskism? (1971), som var ett mao-stalinistiskt, brett upplagt försök att göra upp med trotskismen. Ett försök som blev till en bumberang.
Moskvarättegången, av Max Shachtman. Tidsdokument: Shachtman kommenterar den första Moskvarättegången (som hölls hösten 1936).
Nya GPU-komplotter avslöjade. Utrensningarna fortsätter, av Max Shachtman. Den stalinistiska terrorn drabbade inte bara verkliga och inbillade oppositionella i Sovjet. Denna artikel (från 1937) tar upp några exempel på det i bl a USA.
Stalin riktar slag mot själva revolutionen. Vittnesmålen smulas sönder vid första beröringen, av Max Shachtman. Artikeln skriven under den pågående tredje Moskvarättegången (mars 1938).
Om Moskvarättegångarna och Dewey-kommissionen, av Albert Glotzer. Som sekreterare i Dewey-kommissionen (som undersökte anklagelserna mot Trotskij i Moskvaprocesserna) hade Glotzer unika möjligheter att följa kommissionens arbete i detalj.
Minnen av John Dewey-kommissionen: Fyrtio år efteråt, av Alan Wald. Om de förhör som den s k Dewey-kommissionen höll med med Trotskij i Mexiko 1937 angående anklagelserna under Moskvarättegångarna.
Opppositionen i partiet mot Stalin (1930-32) och den första Moskvarättegången, av Pierre Broué. Behandlar oppositionen inom och utom partiet 1930-32, och de försök till samarbete som gjordes mellan olika oppositionsgrupper, och hur det hängde ihop med första Moskvarättegången.
Trotskisterna i Sovjetunionen (1929-38), av P Broué. Om vänsteroppositionen inne i Sovjetunionen.
Motorsågsmassakern, av Pierre Broué. Om utrensningar och terror i Kommunistiska internationalen under den "stora terrorn" 1936-39.
Nytt förord till Icke skyldig, av Pierre Broué. Skrevs för 2005 års brittiska nyutgåva av den s k Dewey-kommissionens rapport Not Guilty som gällde anklagelserna mot Trotskij under Moskvarättegångarna.
Den moderna sovjetforskningen. Artiklar av den svenske historikern Lennart Samuelson.
1900-talets tragedier på landsbygden. Nya källor och tolkningar. Artikel av Lennart Samuelson.
Dynamik, Gulag, stagnation. Recension av en nyutgiven viktig bok av historikern Moshe Lewin. Boken har översatts till finska, men den finns givetvis även på engelska.
Tillbaka till Gulag. Efter 50 år återvänder en f d gulagfånge till straffarbetslägret i Sibierien och möter även den forne lägerchefen. Ur Ny Tid.
Gulag i siffror, av Anne Applebaum. Vad visar de sovjetiska arkiven om antalet Gulag-fångar under Stalin-epoken?
Vad är meningen med kampen mot "trotskismen"?, av L Trotskij (1938).
Portugisisk marxist-leninist om Moskvarättegångarna. En analys av Moskvarättegångarna av en maoistisk pionjär i Portugal.
Den reaktionära maskeraden, Per Meurling och Kurt Singer. Debatt om Moskvarättegångarna publicerad i Clarté hösten 1937, där Meurling försvarar rättegångarna och Singer kritiserar Meurlings ståndpunkter.
Fånge hos Stalin och Hitler. Artikel av Anders Hagström om den tyska kommunisten Margrete Buber-Neumanns öde.
Trotskisterna i fånglägret Vorkuta, av "M.B." Artikel som beskriver de trotskistiska fångarnas kamp i lägret Vorkuta 1937-1938. Skribenten var en mensjevikisk medfånge som berördes av trotskisternas mod.
Resolution om Moskvaprocessen av P.O.U.M.s exekutivkommitté (augusti 1936). Det spanska marxistiska anti-stalinistiska arbetarpartiet POUM tog tidigt klart ställning mot Moskvarättegångarna.
De brittiska stalinisterna och Moskvarättegångarna, av Brian Pearce. Artikel från 1958.
Trotskij om 1936 års Moskvarättegång i svensk press. Samling av artiklar ur främst svensk press.
Viktor Kravtjenko – ett sovjetiskt människoöde, av Martin Fahlgren. Om en berömd sovjetisk avhoppare.
Andrej Platonov och revolutionens svarta visioner, av Sheila Fitzpatrick. Om de sovjetiska författarna Andrej Platonov och Igor Sats, som i likhet med många andra författare råkade i onåd under slutet av 1930-talet. Båda överlevde dock Stalin-epoken.
Den stalinistiska terrorn mot utlänningar i och utanför Sovjetunionen. Två texter om hur utlänningar drabbades av den stora terrorn i skuggan av de s k Moskvarättegångarna.
Bertram D Wolfe om Moskvarättegångarna. 2 artiklar av Wolfe om Moskvarättegångarna.
Madame Kollontay om Moskvadomarna. Artikel ur tidningen Veckojournalen 1937, där Alexandra Kollontaj intervjuades om Moskvarättegångarna.
Moskvaprocessernas innebörd, av Max Eastman. Författaren var en amerikansk skribent som aktivt stödde den ryska revolutionen och som i Sovjet lärde känna de bolsjevikiska ledarna. Den stalinistiska urartningen gjorde honom dock alltmer kritisk.
Epilog som prolog – om Nikolaj Jezjov, av J Arch Getty och Oleg V Naumov. Om "Stalins järnnäve", som var chef för sovjetiska säkerhetspolisen (NKVD) under åren 1937-38, då den stora terrorn kulminerade.
Hotel Bristol av Arne Nilsson. Under 1:a Moskvarättegången ledde frågan om ett möte som skulle ha ägt rum i ett Köpenhamns-hotell senhösten 1932 till förvecklingar. Det visade sig nämligen att hotellet inte existerade.
Mordet på Rudolf Klement, av Boris Volodarsky. Om ett brutalt mord på en ledande trotskist i Paris 1938. Mordet utfördes av den sovjetiska säkerhetstjänsten.
Mordet på Kurt Landau, av Boris Volodarsky. I september 1937 kidnappades och mördades revolutionären Kurt Landau i Barcelona, av GPU/KGB-agenter.
Vysjinskij och Moskvarättegångarna, av Arkadij Vaksberg. Utdrag ur Vaksbergs Vysjinskij-biografi: Skjut de galna hundarna. Berättelsen om Stalins åklagare Vysjinskij och hans tid.
”Natt klockan tolv på dagen”. En marxistisk tillbakablick, av Paul N Siegel. En diskussion och analys av Arthur Koestlers roman som handlar om hur man fick gamla bolsjeviker att erkänna vid Moskva-rättegångarna 1936-38.
Arthur Koestler om sin brytning med stalinismen och boken Natt klockan tolv på dagen. Utdrag ur Koestlers självbiografi Den osynliga skriften.
För spionage finns inget annat straff än galgen…, av Mats Parner. Om Andra och Tredje Moskvarättegångarna (1937 och -38), med tyngdpunkten på de två anklagade Karl Radek och Nikolaj Bucharin.
Arthur Koestler och Moskvaprocesserna, av Mats Parner. Koestlers roman Natt klockan tolv på dagen var ett försök att klargöra mekanismerna bakom Moskvarättegångarna där ett stort antal bolsjeviker anklagades och dömdes.
Enkel resa till Hotell Lux, av Louis Couturier. Detta hotell användes av Komintern som bostadshotell för utländska kommunister, av vilka många strök med under "den stora terrorn".
Recension av boken De som viskade av Orlando Figes, av Per-Olof Mattsson.