För snart 40 år sedan publicerades det första numret av tidningen Tidsignal. Det var en uppkäftig socialistisk veckotidning som under några år kom att spela en betydelsefull roll i omstruktureringen av vänstern i Sverige. Den blev den främsta förmedlaren av den brokiga samling av idéer och rörelser som har gått till historien som Den nya vänstern. Den nya vänstern hade internationellt uppstått i solidaritet med den koloniala befrielsekampen och Vietnamkriget, men också i kritik av de moderna välfärdssamhällenas brister och tillkortakommanden. Sin främsta bas hade rörelsen bland de miljontals ungdomar som runt om i världen radikaliserats av kampen mot atombomb, rasism och sociala orättvisor. Den hjälpte till att bana väg för idéer som utmanade såväl den socialdemokrati som under ett halvt sekel dominerat arbetarrörelsen som den traditionella kommunismen, vid denna tid hårt knuten till Moskva./P>
T I D S I G N A L
Att vi valt namnet Tidsignal för denna tidskrift ska naturligtvis ses som en liten vänlig blinkning till vår föregångare till namnet, men inte som ett försök att återupprätta ett projekt som fullgjorde sina uppgifter i ett annat århundrade. Vi tillhör inte dem som förnekar 1960-talsradikaliseringens betydelse, men inte som historiens höjdpunkt, utan som en i raden av återkommande radikaliseringsperioder. Det är perioder av ökande social kamp, när samhällets motsättningar plötsligt blir synliga, när allt fler organiserar sig mot förtryck och ojämlikhet, och när, just det, allt verkar möjligt. Det är under sådana perioder förutsättningarna för att genomföra väsentliga samhällsförändringar är som störst. Och även om kampen mattas är det då som den radikala rörelsen gör nya erfarenheter och utvecklar ny kunskap. Varje radikaliseringsperiod har sina egna förutsättningar och måste utvecklas på sina egna villkor, och det gäller i hög grad den vi ser utvecklas idag. Men den har också privilegiet att kunna bygga på tidigare erfarenheter.
I flera avseenden är dagens alternativa globaliseringsrörelse redan mer avancerade än tidigare. Den är tveklöst mer genuint internationell. Den är inte bara inspirerad av utvecklingen i tredje världen utan skapad genom direkta möten där indianer i södra Mexico, jordlösa i Brasilien eller lantarbetare i Indien från början varit ledande. En orsak till detta är att motståndaren, nyliberalismen, också är en världsrörelse. Även om levnadsförhållandena i många fall är mer ojämlika nu än för 30 år sedan är ändå konsekvenserna av privatiseringar, avregleringar och marknadens diktatur mer lika och mer jämförbara än tidigare kriser varit för de som levde under kapitalistiska, koloniala och nykoloniala förhållanden eller i byråkratiserade arbetarstater. Rörelsen är också från början bredare, mindre sekteristisk och i stor utsträckning i avsaknad av de exkluderande tendenser som kännetecknat tidigare perioder.
Det betyder inte att diskussionerna om rörelsens program, strategier och taktik skulle saknas. Tvärtom, tack och lov. En sådan rörelse skulle snart dö sotdöden.
Syftet med Tidsignal delta i skapandet av en intellektuell miljö som med kraft och energi kan kasta sig in i denna vitala och livsviktiga diskussion och på så sätt bidra till att stärka en antikapitalistiska pol. Vår plattform bygger på de strömningar som är inspirerade av den samhällsomvandlande marxismen och frihetlig socialism.
Vi vill undvika att producera fyrkantigt programmatiska och förutsägbara artiklar, även om vi inte törs lova att vi alltid kommer att lyckas. Vi tänker inte väja för komplicerade spörsmål och kommer förhoppningsvis inte tveka att visa när vi saknar självklara svar på centrala frågor.
Vi känner ett särskit ansvar att spegla den internationella debatten. I det syftet har vi knutit en rad internationella medarbetare från Europa, Asien, Nord- och Sydamerika till tidskriftens international advisory board.
Varje nummer har sin egen redaktionskommitté som självständigt ansvarar för innehållet.
Tidskriften är tematiskt byggd kring längre och kortare analytiska artiklar och historiska bakgrundsskildringar.
För vidare information, kontakta redaktören Kjell Östberg, 08-669 34 12, e-post: Kjell.Ostberg@sh.se/P>