1968-år i bildcollage

 

          

Studentprotester utbryter i mars 1968 i nybyggda Nanterreuniversitetet utanför Paris. De riktar sig mot en föråldrad universitetskultur och statliga försök att hårdare styra utbildningen. När studenterna möts av kravallpolis ockuperas universitetsbyggnaderna. Studenterna på Sorbonne inne i Paris gör gemensam sak med kamraterna i Nanterre. Under första veckan i maj drabbar studenter i latinkvarteren samman med kravallpolisen CRS ökänd för sin brutalitet. Studentstrejk proklameras och även Sorbonne ockuperas. Efter barrikadstrider i Paris mellan studenter och CRS utlyser även den franska fackföreningsrörelsen proteststrejker.

       

            

           

Under tre veckor i maj manifesterar, strejkar och ockuperar studenter och elever universitet och skolor. Nio miljoner arbetare deltar i en av de väldigaste generalstrejkerna i historien. Hundratals arbetsplatser ockuperas av de anställda. Studenter, arbetare och småbrukare förenas bakom krav på bättre villkor och ett slut på regimens repression.

    

När regeringen i slutet på maj tycks nära sitt fall försäkrar sig president de Gaulle om arméns lojalitet, upplöser nationalförsamlingen och utlyser nyval. De radikala vänstergrupperna förbjuds, en polisiär offensiv inleds för att återöppna ockuperade skolor, universitet och arbetsplatser. Generalstrejken avslutas. de Gaulle vinner valet i juni.

    

De växande protesterna mot Vietnamkriget var en av faktorerna bakom den franska upprorsvågen. De genljöd från 1967 allt starkare runt om i världen. Men ungdomsprotesterna riktade sig inte bara mot USA:s krig och västvärldens kapitalistiska efterkrigsordning. Även i östblocket växte motståndet mot makthavarna. Den stalinistiska ordningen kom kraftigast att utmanas i Tjeckoslovakien under den s k "Pragvåren". En "socialism med mänsligt ansikte" blev måttot för försöken att demokratisera landet inom ramen för en socialistisk samhällsmodell. Inte bara yttrande-, tryckfrihet och allmän rösträtt stod på dagordningen. Runt om på landets stora industriarbetsplatser tog arbetarråd över styret och skötseln. Tills de styrande i Kreml beslutade sätta in Warzawapaktens trupper som i augusti ockuperade Tjeckoslovakien.

     

I svenskt sammanhang kom "Båstadskravallerna" den 3 maj då den svenska Davis Cupmatchen i tennis mot apartheidstaten Rhodesia stoppades att signalera inledningen till "1968". Kulturradikalismen inom filmen, musiken och konsten liksom uppkomsten av en ny vänster kritisk gentemot både socialdemokratin och stalinismen bildade bakgrund till den nya radikala aktivismen.

            

I den brokiga vänsterrörelse som växte fram och utmanade den etablerade samhällsordningen på snart sagt varje område stod även i Sverige Vietnam i centrum.

              

Men gruvarbetarstrejken i december 1969 och den våg av vilda strejker som sköljde över landet de kommande åren kom att fördjupa radikalismen och ifrågasätta den s k "svenska modellen" från ett vänsterperspektiv. Fackföreningsrörelsens radikalisering ledde fram till reformer som Medbestämmandelagen, Lagen om anställningsskydd och Löntagarfonderna.

 

 

  

Hur den nya radikalismen slog igenom på mängder av områden och i olika politiska miljöer vittnar tidens flygbladsflora om.

    

Protester mot betyg i skolan                         Värnpliksvägran

   Stockholms centerungdom stöder FNL

       

    Protester mot företaget Dow Chemicals som tillverkade napalm. Stödinsamlingar för de strejkande gruvarbetarna inbringade 35 miljoner kronor i dagens penningvärde.

De s k "Skärholmsfruarna" i Stockholm inledde kampanj mot höga matpriser och matpriskommittéer inledde bojkotter av livsmedel och namninsamlingar för att få ned matpriserna.

Fångar på landets fängelser strejkade med stöd av det nybildade Riksförbundet för Kriminalvårdens humanisering, Krum.

Året 1968 bildades också Grupp 8 som två år senare skulle bli riksbekant genom sina aktioner och tidskrif´ten Kvinnobulletinen. Starten för den nya kvinnorörelsen.