Socialistische Zeitung (Köln) mars 2007.

Kongofloden – Afrikas verklighet

På Berlins filmfestival 2006 fick den belgiske regissören Thierry Michels dokumentär Congo River – Beyond Darkness.* pris. Filmen är Michels åttonde om Afrika och den femte som behandlar Kongo.**

Det förflutna

Regissören tillbringade sju månades varav fyra med enbart kongolesiska medarbetare på en färja, kring vilken filmen rör sig. Resan och filmen tar sin början i huvudstaden Kinshasa i väst och slutar i Kinsangani i öst. Det är den obrutet segelbara sträckan på 1 734 km av Kongoflodens längd på 4 374 km.

 

Michel skildrar livet ombord. De hundratals resenärerna, husdjuren de har med sig. Det dagliga livet med matlagningen utifrån medhavd föda, renlighetsbestyren och det sociala umgänget.

Men han visar också, med arkivbilder, hur dagens Kongo fortfarande är intimt förknippat med sitt koloniala förflutna. Han låter, Kongos ‘upptäckare’ David Livingstone liksom de belgiska kungarna, från ‘erövraren’ Leopold II till ‘den siste suveränen’ Baudouin/Baudevijn I, framträda. I det kollektiva minnet finns även den förste demokratiskt valde statsministern Patrice Lumumba och naturligtvis ‘efterträdaren’ diktatorn Mobutu, vars slottsruiner är ett symboliskt vittne på landets dramatiska öde.

Den farliga floden

Michel skildrar även Kongos komplexa samhälle med blandningen av forntida stamseder och katolicismen. Och som i kombination med naturresursernas exploatering och med ockupation och krig gett dagens Kongo.

Men det starkaste intrycket ger Thierry Michel med skildringen av livet på färjan. Det är en flytande by som fraktar varor, husdjur och människor. Livet på järnbarkassen är långtifrån en säker resa. Tvärtom, den är livsfarlig. Kongofloden är inte enbart kraftigt strömt, den är fylld av sandbankar, som förflyttar sig oupphörligt. Sjökorten är gamla och otjänliga. Djupet lodas med en käpp av en matros i fören, som han sen signalerar till skepparn. Otaliga färjor har kapsejsat efter att ha kört fast i en sandbank. Och i regel har större delen av passagerare och besättning omkommit. Eller så har färjan legat fastkilad i månader.

Farleden är den enda kommunikationsleden som binder landet samman. De tidigare vägarna och järnvägarna tornar som bedrövliga rester på flodbankerna.

Människorna

Vad som skiljer Congo River från andra filmer om Afrika är kameraföringen. Kameramännen behandlar dem de filmar, som jämnlikar och inriktar sig på att skildra människornas livsmod och karaktärsdrag – en realitet som naturligtvis ingen kan förneka.

Thierry Michel säger “Jag ville begripa hur denna glömda kontinent, som utstått så många tragedier och fullständiga förödelser – slavhandel, kolonial erövring, självständigskamper, krig, diktaturer – reser sig på nytt från skärvorna. Och med Kongofloden som grund för detta nya liv.”

Filmen griper dig – efter ovanan att inledningsvis på film få se människor skildrade som människor – med all den styrka som äkta mänsklighet kan ge.

Jochen Gester.

Översättning från tyskan Per-Erik Wentus

 

* Congo River – Beyond Darkness. Regi; Thierry Michel. Produktion; Les Films de la Passerelle (Bryssel) & Les Films d’Ici (Paris). Finns på DVD med engelsk text. Se <www.congo-revier.com> eller <www.mediadis,com>. Den finns även som bok. Congo River. Thierry Michel (foto), André Lye Yoka Mudaba & Isidore Ndaywel É. Nziem (text). Förord Colette Braeckman. Paris: La Renaissance du Livre & Bryssel: Les film de la passerelle, 2006. -192 sid. 39.50 euro. ISBN 2-87415-612-4. Se <www.fnac.be> eller <www.amazon.fr> /ö.a./

 

** Filmerna om Kongo är Zaire, the cycle of serpent (1992) som skildrar den nya svarta överklassen och deras levnadssätt, som är ett avståndstagande från det kongolesiska samhället. The last colonials (1995) är om det koloniala arvet och de kvarvarande vita och deras kolonialkultur, trots åren av kongolesisk självständighet. Post-colonial nostalgia (1995) är om förhållandet mellan kongoleserna och de vita f.d. kolonisatörerna. Möbutu, king of Zaire (1999) skildrar diktatorn och hans metoder

Thierrey Michel har även gjort uppmärksammade dokumentärer om Latinamerika och Mellanöstern. Och om Belgien, med bl.a. filmen om generalstrejken 1960 Hiver 60 (1982) /ö.a./